Kaptenen brukade ofta skicka post till sina avlägsna släktingar med brevduvor, men efter att besättningen hade klagat över att de tvingades städa bort duvbajs från däcket så fick han gå över till något annat. Flaskpost fungerade hyggligt till en början, men det var svårt att få tag på nya flaskor och födelsedagskorten blev alltid några månader försenade, så han började chatta med sina släktingar via en morsetelegraf. Det här är det sista han någonsin skrev med sin älskade telegraf.
